OCR
Därpå över fjorden igen ö efter ganska stark rullning in på smult vatten. Befälet hjälpte mig att fa ett telefontelegr. till Iansman T@nset i Vaagsbotn (Melö) om hyrandet av motorbåt tills i morgon. Vackert här inne i fjordarna. Klipporna — 1000-meters hoga fjall hanga här rätt över fjordarna, ö bilda de mest fantastiska formationer, bastioner ö fästningstorn, gamla borgar med tinnar o.s.v. Minns särskilt - - - Middag |. kväll snarare spisades under stark sjögång nord om Kunna — vi ej hunna längre — ty vi ha farit i alla krokar —. Dublerandet av denna udde svår ö Astrid som nu flyttat upp i hytten på däck led svårt. Efter en halv I. hel-timme dock allt över ö vi åter på smult vatten. Återigen några av dessa stoppesteder — där man bara undrar hur människor kan vilja ö våga bygga sina hus mitt under det nakna väldiga ohyggliga fjället med sina skred. Jag började tycka med Astrid att Nordland ej var något trevligt ställe ö att här måtte fan stanna lange. Jag fick ingen hemkansla har — inte den vanliga akkommodationskänslan ens. — Snart styrde vi in på alldeles lugnt vatten — Örnaes. Hade beslutat att stanna här — då det ännu dröjde ett par timmar till Erönö — det vi eljest tänkt oss. Fick jakande telegramsvar Roddes i land av en ung flicka i en ”käx”. Hon förde oss upp till den lugna gården 0 vi satte oss på den överbygda farstukvisten innanför en liten lummig trädgård ö väntade vårt öde — Fru Bernhoft. Astrid bara längtade till sängen. Till slut kom svaret genom dottern ö vi fördes upp på ett ”kvistvarelse” i ett armat hus. Astrid bäddades ned — gumman kom — en liten skinntorr — besynnerlig människa. Vi fingo litet mat ö knöto oss i de väldiga bolstrarna. Mottagandet ej vidare översvallande vänligt — men huvudsaken var att få fast fot 6 det lyckades. Gården syntes stor och välskött — gammaldags som Kummelnäs — och med samma lugna ”hygge”. Syntes att det var en gammal släktgård — gamla möbler som tilltalade ens hemkänsla, välskötta stora träd innanför husens rundel — något som särskilt tilltalade oss som bara sett fjäll hela dagen ö ej väntat oss detta. Från stranden kom den salta fisklukten ur de stora magasinen ö den fräna lukten ur fjären ö allt var stilla ö trevligt igen. 21.6. (skrivet ur minnet 25.9 —) Söndag. — På morgonen kaffe på säng med skorpor ö kakor som särskilt var skönt för Astrid — som dock blev mycket dålig snart igen. Hon låg hela dagen Ö jag satt hos henne utom någon stund för måltider m.m. Vädret ljuvligt ö man började känna ljuvligheten av det stora — säkra lugnet på denna gamla gård med invid den väldiga sjunkande fjären ö under de gröna sluttningarna av fjällen. Rätt ut för vårt fönster glimmade Svartisens vita snö på de skarpa fjällen söder om Glaamfjorden ö längre åt Ö. skar ”Spilderhesten” fram sin hemska sjutaggade svarta rygg med de stora stenrasen utmed sidorna. Åt SV var sundets utlopp — vid Glaamneset som lät sin långa låga tunga smyga ut i den stora fjorden ö mitt emot höjde sig -6n med grönskande höga berg. Nedanför fönstret låg bryggorna ö en tam ejderkull simmade ut ö in mellan stenarna ö magasinens stolpar. — Gårdens folk kom på visit. Den unga flickan från gårdagen var särskilt vänlig 6 da vi hörde att hon endast var på visit försökte vi övertala henne att stanna för någon dag ö hålla