OCR
72 isen. Kyrkoherden visade boden vari fångarna (15-16 st.) stoppats vid upproret 1852, den ligger tätt vid pr. g. (inom dess stängsel) o backen där ”slaget” stog (= mellan manbygn. o lagården). - Kyrkbyn här har omkr. 200 inv. och det torde finnas 50-60 kor (en gårdbrukare har från en upptill 4-5 kor). Några hästar finnes. Ranor (rana ”säger lapp. i grene(s)” säger norrmännen) göras av sjölapparna vid kusten (mest Porsanger) i stående vävstolar. Övervåningen hos prästens står tom - men är beslaglagt för ty. räkning. Eljest skulle vi fatt bo där. Förra våren (0 vintern) hade prästen 25 man i inkvartering. Ännu icke lyckats få renar. 5 april påskdagen. Vi lågo länge. Det är litet kallt i rummet - men så eldas heller inte det yttre. Jag får chokolad på säng - även gröt (mjölk fr. Isak). Vi bli lagom färdiga för att gå upp till kyrkan dit nu tågar en mängd människor. Det är ett underbart solskensväder. Jag hade gjort upp med prästen igår att få fotagrafera under gudstjänsten - han ville jag skulle sätta mig i koret - eller eljest på läktaren. Emellertid kommo vi 10 min för sent o kyrkan var full. Så vi fingo med möda plats under läktaren (”galleriet”) o straxt framför den uniformerade länsmannen. Det var så gott som bara lappklädda, varav de allra flesta lappar. Några få sportande damer o några ”civilklädda” bybor. Ett par ty. soldater stodo vid dörren men försvunno snart. Prästen mässade när vi kommo in o kirkesangeren o menigheten svarade. Icke precis någon vacker sång från någondera parten - men ändå innerligt på något sätt. Men vilken färgprakt. Vi sutto (jte några andra karlar) på kvinnosidan o på mans