Sida 43 [43]
OCR
42 x) (åtskilliga höställningar här- på avsånd verkar de ganska egendomliga i mörkret). stiger upp i öster - gulröd o fantastik melllan moln, som gör honom underligt fyrkantig ibland. ”Det är bara molnen” säger Hilding. ”Jag hoppas det svarar jag. Nu börjar Garjovarre glida förbi allt efter vi färdas de långa väldiga myrana o sjörna (x) norr ut (Ruktajaur, Ruktaluobbal.. Så genom en tätare björkskog - ytterligare ett gren spår, vi välja igen det högra o efter en liten stund köra vi fram på kanten av den väldiga backen ned mot Galanito, vars tre gårdar ligga mörka där nere i den egendomliga dalen. Det var precis som jag mindes det - bara att det var var natt. Det glimmar ljus i några fönster. Ragnar vågar inte köra ner backen o det är riktigt när han ser stängsel o - annat där nere. Min ren hoppar ur skaklorna 0 sliter sönder selen. Den lagas å vi leda våra renar nedåt. .Men i halva backen kastar jag mig i o kör i god fart ner - de andra likaså - o så upp på första gården. Min sele sönder igen - vi draga min släde själva de få steg som äro kvar. Vi pröva först den andra gården - men få höra att man brukar ta in i den första o vända dit. Jo det ordnar sig förstås, men det finns ingen
