Sida 13 [13]
sin kyrka - landskapet blir mera ondulerat Lappmarksgränsen¬
Saivomunotka
Här vill jag stanna för att höra efter min gamla kompis Willjam
Männeri. Vi stannar utanför brodern Lars M. (handelsman) o gå in. Det
är söndag i dag o fullt i stugan. Lars sitter vid fönstret - en grann karl o
en spädare karl halvligger i en gungstol framför. Lars står upp o hälsar¬
jo man visste vem jag var. - Nej Viljam är i Kiruna sedan ett 10 tal år o
gift. ” Ja - han har visst skiljt nu ”. Två barn. - Ja inget att göra alltså ¬
efter några avskedsord - tänker jag gå. Men så ser jag på karln i
gungstolen o frågar i förbigånde. ” Är det en tredje bror? ” Karl far upp
o står rak. ” Nej, jag är Alfred o jag var med doktorn till Bosekop.”
Tabla o hjärtlig hälsning. Tyckte jag inte att hans ansikte var bekant:
Jag hade inte varit säker på om det var i den här byn han bodde o kom
inte ihåg tillnamnet (Tjärnström) därför hade jag icke frågat. Jo- han
kom hem ordentligt den gången o hade inte farit illa, (lika litet som
Viliam, sa Lars). Nå - jag kunde inte stanna längre -utan vi gingo. Efter
en
12