Sida 19 [19]
tillfrusna massa ”som ha lämne etter”, men som nu börjar på att röra sig genom landen 5
strömmen. Denna senare går gärna här i östlig riktning efter att ha snott om Gaddsnytan.
Ibland söka vi att komma in i något nybildat ”vre” för att ta ginvägar, men få oftast
vända tillbaka runt isöarna som bli av väldiga dimensioner (kilometerlånga). Vid 4-tiden göra
vi en sista landning vid en hög tvärkajliknande iskant 5 ta pejling för den punkt där vi gärna
skall sluta. Jag fotograferar 5 vi fortsätta efter bäringen.
Vi undvika en kolosall udde genom att dra 6ver en smal ishals 5 nå vid en stund före 5 den
lämpligaste punkten för uppgång. Men egentligen är den ganska dålig. Vi ha icke träffat ”lia”
utan stå framför ett några 100 met. brett bälte av brytteis, bakom vilken emellertid
begynnande isslätter skymta. På ett par minuter är allt ordnat på iskälken 5 vi starta för
Torsöhålet på norra Ängesön, c:a % mil i NV. Brytteisen var besvärlig men klarades dock fint
d raskt. Kararna gå med beundransvärd fart 5 säkerhet på de lämpliga ställena. Båten reser
sig ibland högt i vädret 5 dunsar så ned med ett brak — ibland frestas musklerna hårt —
men ibland känns ingen tyngd alls. Här 5 var ett öppet ”sprunn”, här 5 var en snöfylld sådan
— här 5 var tunn blåis — men allt går fint. Det blev emellertid mot min förmodan sämre då
vi kommo in på mer släta områden, små slätter, omgivna av bryttevallar ofta ganska höga.
Här kom vattenstöp eller rent stöpvatten till fotknölarna 5 över — 5 jag välsignar mina
sälskinnskor. Men värre är att isen är så tunn 5 tärd under den ”ténda” snön. Det brakar
betänkligt såväl under båt som i kanterna av de små slätterna 5 jag börjar förstå varför
kararna tittat så noga 5 ihärdigt i denna riktning tidigare. Vi nå emellertid till slut en större
isslätt som norrut synes gå flera mil, men i vår kurs ända till landkallarna. Kararna tveka
något i rörelserna 5 göra underliga svängar i kursen — jag förstår så mycket att de undvika
snöisen, men jag ser att där även finns andra sorter av dålig is, och rätt som det är bär det
ner. Det brister under kälke 3 båt — brister under fötter 5 vi äro ett 100-tal meter fr.
närmaste fasta isstycke. Vi hänga med händerna på båtkanten men stå kvar i vattnet höll jag
på att säga men menar tunnisen på sidan om nerklivet. Hugo leder, Alfred drar ut
skrestången 5 går på den för om båten 5 vi försöka få den framåt. Det brister för varje steg 5
båten går icke upp utan genom. Hugo säger något om ”bakett” som jag missuppfattar 5
förflyttar mig hastigt dit för att som jag trodde han menade börja på dra bakåt. Men jag åkte
i till halva låren 5 fick kasta mig in i jullen. Han hade menat att vi skulle förflytta oss akterut
en smula för att ej tynga ner fören. Nu låg jag kvar som tyngd i båten 5 de två fortsatte att
dra. Jag fick tillfälle att se med vilken överlägsen säkerhet 5 tystnad de arbetade. Hur deras
tyngd till större delen låg på båtsuden men hur de en sekund använde den tunna isens
elasticitet för att ta ett spänntag framåt. Isen bågnar i väldiga bugglor under dem 5 brister —
men före innan fötterna gå ner i trasorna — ligga de med tyngden på båtkanten igen 5 flytta
sina fötter framåt. Efter en stund inse vi att vi ej kunna fortsätta så (det skulle ju ta ett par
dagar att nå land!) Vi stanna 3 Alfred fortsätter sin isundersökning — framåt — åt höger —
åt vänster. Han är lika överlägset skicklig han — där han står rak på skrestången 5 sparkar sig
fram, sorglöst till synes, hastigt, med väckaren sonderande isen. Den går igenom överallt 3
nästan bara han sätter spetsen på isen. Jag uppskattar inte isen mer än till en centimeter 5
ibland en halv tum. Någon gång bågnar den svagt under honom 5 han får varnande tillrop
från Hugo. Hans allvarliga leende är en smula övermodigt tycker jag 5 hans rörelser likaså —
han är en lindansare som njuter av sin konst, särskilt hans helomvändning på stället var ett
litet mästerverk. Med den skinnklädda foten lätt — helt lätt på isen vred han den långa
tunga skidan runt på ett par sekunder (oh. den har /överstruket ord/ ingen tårem eller
skinnklädnad ens på plattan!). Undersökningen ger till resultat att det är ofrånkomligt här. Vi
ta nya pejlingar 5 Hugo diskuterar möjligheten att behöva gå tillbaka till iskanten igen 5 ro