Page 13 [13]
OCR
komma över men de voro villiga ”förschöka”. Eljest vore ingen dålig dag för skäl. ”Påsklördagen” av gammalt en god ”skäldag” 5 ”vongdag” — (lika bra men isolerad som sista veckan i april 5 första i maj som alltid räknats som bästa tid såväl för färdmän som hemmavarande skyttar). Han förde sitt tal lugnt 5 förträffligt 6 med stor diplomatisk finess 5 takt 5 jag uppskattade honom tillfullo 5 vi bestämde oss för ”skälafiske” i Västra Kvarken utan julle men med Helmer som utkik hemma om vi skulle driva ut. — Fyrmast. kom in 5 även hans pojkar skulle ut. Jag vädjade till honom ang. östra Kvarken — icke pa gr. av misstro mot karlarna — utan av politiska skäl. Det måste fastklubbas hos en typ av hans art — slås fast med hårda slag i hans skalle — att det verkligen är omöjligt att komma fram österut — ty eljest bildar han utan att kanske direkt vilja det en annan uppfattning 3 av den art att jag inte vill ha den efter oss. M.a.o. han kommer att säga att mina karar legat 5 latat sig här på min bekostnad. I 5 för sig gör ju icke överfarter /överstruket ord/ eller icke-överfarter något. | mitt program ingick att studera svårigheter eller icke att komma över i isen. Och det är bättre för mig att se svårigheter i alla dess former än motsatsen. Och så har jag ju fått såväl studera som muntligen genomgå säljakten, 5 mycket annat med dessa kunniga karar vilket jag eljest endast fått lukta på om jag kommit över första dagen i fråga, det är ju bara en inblick jag fått nu med — men en kraftig sådan 3 som visar hur givande en fortsättning skall kunna bli. Allting vid min vädjan till fyrmästaren svällde hans självkänsla till den punkt jag ville ha honom 3 hans omdöme blev Erikssons. Jag klädde mig kvickt 5 gick upp i fyren. Det finns inga planer att komma fram /överstrukna ord/. Hela Kvarken (så långt vi se) i riktning mot Väsågra ligger i blais 6 dari fastfrusna drivisstrangar 5 stycken. Troligt är att blaisen bar en eller två man styckevis — men daremellan icke 5 ej båten. Och blir den nedtryckt går den ej fram — och blir den sittande blir den ”ner ”tynndj ner”, d.v.s isen skjuter över den och sänker den. På grund av mindre klar sikt var havet ej så grannt som i går — men luften lättar så småningom 5 vid frukosttid är det nästan solsken. Vi få bud att Holmsundsborna äro ute 5 hämta sin kvarlämnade båt 5 att säljägare från samma håll äro på väg utåt. Vi få bråttom. Gossarna ger sig i väg med sin julle i sydlig riktning mot iskanten 6 Alfred Bm i vastlig (SV) med skrestång. En kvart senare gå Hugo 5 jag. Han med sin skrestång. Alla på skidor vilket ju är oegentligt, man brukar ej skidor i säljakter. Alla i ”vongklär” (jag får låna Helmers, som äro ganska trånga) och med bössor förstås. Solen är nu framme 5 vi ha en frisk 5 trevlig löpning efter Alfred som är som en prick långt framme. Karlarna ha brått för att få ett hyggligt jaktfält, innan det blir upptaget. Vi komma dock på hela dagen ej i kontakt med Holmsundsborna, som tydligen aldrig ämnat sig ut i jakten. Enligt allas uppfattning på morgonen var det en god jaktdag (”vongdag”, t.o.m. en ”dikkerdag”), men tydligt är att sälen ännu ej kommit. — Vi prata 5 ha trevligt — Hugos skrestång (jfr foto) lägger sig ibl. på sidan 3 bössan i sitt fodral tar i snön — men med ett ryck i axeln varöver dragbandet vilar kommer den rätt igen, utan att vongkarn ser sig om. När det blir knöligare får han dock med handen korta in på repet. — Vårt ”löjp” går rakt ut, ungefär /overstruket ord/ i langsmal spetsig vinkel mot iskanten. Nar brytteisen (”isen som lämne etter”) uppnåtts ta vi fatt på Alfred som här tagit sitt bestick från några isblock 3 prövat isen framåt. Vi kika nu en stund 5 så skiljas vi. Alfr. går rätt ut mot kanten 5 följer sedan den på ett visst avstånd 5 vi se honom under dagen då 5 då — än längre bort än närmare — mest i den karaktäristiska kikareställningen mot horisontens starkt brutna islinje. Vi fortsätta ungefär samma kurs, men böja så småningom under dagens lopp av, först paralellt med iskanten — sedan från denna. Det är ej lönt att söka skäl vid iskanten idag utan endast i ”de som lämne etter”. Här kan skälen ligga antingen i nyssbeskrivna is, däremellan det ibland går
