OCR
Idag hade det varit möjligt att ha kommit över Kvarken om vi varit här på morgonen. 30.3. tisdag Jo — det blev dåligt. Snöyra — 5 starkare vind (10 met. i sek. som mot kvällen ökade till 13) Barometern faller. Snön yr upp i väldiga drivor 5 ingen sikt — knappt ner till stranden. Jag tar det därför lugnt 5 läser 5 skriver smått till fram mot middagen. Pratar med Boberg om hans far 5 farfars bösstillverkning 5 ber honom söka Rudolf när han kommer ner till Stockholm igen. Han syntes mycket kunnig. På e.m. går jag över till kararna 5 sitter där 3 4 timmar 5 fortsätter gårdagens anteckningar. — Sedan kvällsmat — så radio igen. Jag telef. till Astrid — det hörs dåligt — — Skrivning. — 31/3 onsdag. Yrvädret bara värre på morgonen. Enl. telef.meddel. fr. Ostnäs har det fallit en fot snö i skogen. Fyrmäst. kom in med kaffe 5 pratade 5 j. gick ej upp förrän 210 Vad tusan skulle jag uppe för? Helst som jag fick inblick i min värds psykologi på ett obetalbart sätt — liksom också hans uppfattning om Holmöborna. — Vinden var 13 met. och som i gar — — men på f.m. mildrade det fort 5 vinden slog om (medsols) till vastlig 5 det klarnade fort upp. Fram mot 12 var solen framme om ocksa svagt — vinden laber 5 sikten dräglig någon mil. Isen som förut, men mycken lösis syntes från fyren överallt. Jag fotograf. kälken 5 isjullen 5 sa föreslog Eriksson som då hade utkiken att vi skulle fara ut i isen. Jag slog till genast 5 kl. 11245 hade vi båten på kälken 3 drog utöver alla fyra, var i sin sele. 3 bössor, 2 skrestänger, en liten matsäck med bröd, ”vongklea” etc. etc. Jag fick låna ett par skälasko som tagits med för min räkning från byn. Det gick lätt trots den myckna snön — även på isen. Ett stycke ut på isen fotografering —. Vi styrde rak kurs på ””Vasagra” 5 nadde iskanten efter % timme. Det var trevligt ute på isen — fullständig 5 ren med upptornade ”kallar” runt om — 5 det svarta vattnet framför. Allt i bländande vit snö — utom blå 5 gröna skimringar i ”bryttenas” isflak. Ganska höga isupptorningar här 5 var, (högst c:a 7 - 8 m. efter vad jag tror). Närmast iskanten ett bälte av lösa isflak, kanske ett par 100 m. brett. Snö täckte även ”klamningarna” mellan flaken 3 det gällde att se upp. Men karlarna togo aldrig fel 5 sågo faran där jag ibland icke såg någonting. Men oftast såg även jag, när man en gång förstått vad saken gällde. Dessa isstycken kallas ”fälla” 3 äro ”lämne etter” — — förmodligen menas väl lämnat efter från vindens sönderklippande verksamhet. — Vid iskanten var riktigt trevligt — sjön var ganska stilla 5 humöret gott. Vi sågo efter sal — men sag ingen. Vi stucko ut pa baten 5 lade kälken tvärsöver 5 stucko ratt ut till havs i kursens riktning. Det var en stor sjö (I. ”vre”) 5 efter en halvtimme nådde vi andra sidan som bestod av lösis. (En ror 5 en ”mönner”) Här gingo vi upp på en drivande ”knul” 5 drog båten efter oss 5 beskådade förhållandena. ”Väsågra” syntes nu tydligt — vi äro väl 2 mil fr. Gadden. Men nu mycket lösis i vår kurs, 5 issörja — längst bort synes som bara grå smet på vattnet. Vi fortsätta därför i en vid båge åt S. 5 SV. följande lösiskanten 3 på detta sätt farande runt det stora väldiga ”vre't”. Simmande isstycken överallt — ibland höga, drivna från grynnor, 5 då med hög tornis, som blänker vitriolbla eller ettergrön i underbara nyanser. Ibland äro flaken låga med en 5 annan uppstående ”tjäl” (grovt 5 stort isblock). Stundom ligga isstyckena snett ned i vattnet från isflaket 3 ge underliga färger i vattnet. Små ”kunta” fara omkring överallt — 5 issörja. Ej ett liv — utom några fåglar på ett isflak långt borta (havstjädern I. storskarven möjligen) — ej en säl. Men solen tittar fram 5 gör livet angenämt — trots en vass 5 kittlande kyla genom byxorna från iskälken jag sitter på. Jag är glad jag tog på den lilla sticktröjan — men ångrar