Sida 17 [17]
OCR
”nu ska det ätas utav h-e” som V. sade. Vilket skedde. Köttet mört och förträffligt. Vårt gårdagsbröd togs fram - limpan spardes till kaffebröd. Märgbenen utmärkta och saftiga, flottet rann igen och magen tog emot. Därpå åter kaffe, ett par koppar och ”sen är det bäst att sova igen och vakna när man blir hungrig i morgon bitti" sa Viljam. Värmen i kammaren ha vi nu fått upp igen (kl. 4) till 21” sedan en av karlarna varit ute och huggit ett fång igen. Stackars karlar - det räcker väl ett par timmar - sen blir det att hugga igen. Vid 5-tiden ar det gammelfar sjalv som hugger - och hugger visst sa det skall racka hela kvällen. Han kommer sedan in med ett fång och får en cigarett, som bereder honom stor glädje att döma av hans min. Gubben sitter alltid mycket tyst. V. och Frans gå ut på expedition i ett par gårdar längre bort (inalles här minst 4, möjl. 6) för att få tag på den där stenyxan, men det lyckades ej. Viljam har emellertid fått för sig att någon vidskepelse är fästad med den. Men det är också möjligt att det är stenyxorna fr. Peltovuoma (hos Itkonen) som spöka här. Brevskrivning hem (Rova får ta med sig i morgon. Även han är insnöad idag). Värmen i kammaren nu +24” varför jag måste öppna dörren och låta elden gå ut för en stund. Så småningom infinna sig de beställda pannkakorna som visa sig vara utmärkta kolbullar, heta, sockrade och flottiga. Tärdes med omsorg till en del. Ett literkärl till 3/4 fyllt med nysilad mjölk inbars av Viljam som en gåva från käringen till mig. Efter titten i lagården idag hade jag inte stor lust att dricka den men hövligheten fordrade det. Jag drack alltså 1/3 och det var ga. gott. Resten fick Viljam och så Rova när han kom sent omsider. Omkr. -10° vid 9-tiden. Obs. Vi= konjak i Enontekis! 1/4 Vaknade tidigt men steg ej upp förrän 8, sedan V. bjudit kaffe och fått upp värmen till 18”. Han och Rova hade frusit men inte jag alls. Packning, uppgörelse och ömma avsked.” Frukost blev bara kaffe och en pannkaka. Mina skidor jävliga” därför att V. smort på för mycket tjära, antagligen glömt att torka av dem och säkert glömt kvar dem över natten inne bakom spismuren, så att tjäran krupit ut igen av värmen. Jag kom först inte ur fläcken och det var en jäkla ansträngning i armar och ben att få ett slags glid. Och d? för renen. Det gick dock så småningom, men icke bra på hela dagen. Sedan visade sig dessutom att det var dåligt före även för de andras skidor, förmodl. för att nysnön x) obs även nu x) Gammelfolket och jag hälsade på lapskt sätt, vilket de synbarligen tyckte om. i går kommit våt till stor del. Jag vet ej säkert. Även under slädmedarna fastnade det, trots att temperaturen fr. -7,5” på morgonen aldrig steg till 0, utan troligen höll sig på -2 som varmast. Emellertid var det ett strålande väder. Längst i öster stod det låga Korsatunturi (sedan också Pelto-d?) som en dröm. I början renslädspår och skidspår i olika riktningar, men efter en 4 mil upphörde allt sådant och
