Sida 16 [16]
OCR
30/3 [Jag glömde att efter maten kommo värdfolket in och ”lappen”, summa tre karlar och gumman. Vi språkade om div. Ett stenåldersfynd skall finnas i byn. Sjön Seidajärvi (efter kartan) efterspordes av mig. Det beskrevs då att där varit offerplats in i sen tid (se särsk. anteckning). Frans lovade att visa platsen vid förbifarten. När lappen kom in fortsattes samspråket och man tycktes vilja förklara sjön ligga en mil på sidan om vägen. Kanske. Men kanske också att man ej vill att vi ska dit. - Redan före maten hade V. frågat Frans om skjuts vidare och denne var genast villig att följa med 3 renar. Begärde till Salko Nila 200 Fmk, vilket accepterades tvärt. Precis den summa jag tänkt mig. Frans trodde det skulle gå på en dag men ”lappen” tvivlade att det skulle gå för vädrets skull. Frans lovade vidare att följa längre ändå och det skulle bli billigare och billigare. Jag sade att han fick följa ända till Enare om han ville.] 31/3 (forts.) Efter en liten stunds pejling blev det klart att Frans och V. hade rätt att det ej går att fara idag. (i alla fall ej på f.m. och alltså endast halva vägen) Det är sydlig 1. sydöstlig storm med massor av snö som vräker ned. -2” kl. 8, sedan ändå blidare. Det gör ingenting. Här är mycket att studera och jag har i alla fall vunnit en dag genom att fara förbi Peltovuoma där jag vid planerandet i Sthlm tänkt övernatta och sedan nästa natt här. - Min fot ömmar fortfarande och visar svullnad, men allt så avgjort bättre att det syns mig gott hopp om att detta djävulskap ska upphöra innan det bästa av resan är slut. Skrivning. Fotografering. Pumpning av värdfolket på diverse. Sedan bäddningen skett kvickt och rummet blivit snyggat. Därpå frukost på kallkött och smörgås och kaffe. Vid 12-tiden ga V. och j. ut och titta pa gården och den närmaste d°. Vid den senare ligger en ren i yrsnön och tuggar och ser bedrövlig ut. Nära en körakja och i fönstret skymtar en lappdräkt. Bekikar vår gård - bastu - stall och ladugård. I den senare stannar jag en stund varför käringen kommer farande med något ärende, troligen för att se vad jag gör. Till hennes förvåning fotograferade j. loggolvet med sin snö över höet. - Därpå innefotograf. av lappfamiljen på deras önskan. Det börjar klarna, men nu nästan tö. Snön klabbar och rinner på farstubron. En sann lycka att vi ej äro på väg ute. Snart klarnar det upp så att Korsatunturi ses i öster och Ounastunturi i väster (kl. %3). Men skarp blast, som gör sig åtskilligt kännbar inne, helst som den ligger rätt in genom ytterdörren. Denna har ingen - säger ingen - stänginrättning. Intet lås, ingen hasp, endast på yttersidan ett handtag av trä. På vår kammardörr en liknande på var sida och en jarnhasp pa insidan. Temperaturen kl. 3 ar -3,5°. Antagligen blir det kallt av fan till natten. Middag började med att kött köptes och sattes på. Samtidigt kaffehurran, som f.ö. är varm hela dan. Kaffet blev färdigt först förstås, alltså börjades därmed, två koppar + ett par smörgåsar av norsk limpa, köpt för en tid sedan av pojkarna här i Skibotn, men bakad i Tromsö. Smakade utmärkt, men skulle ej ens kunna bli såld i Stockholm för sitt fula utseendes skull. Kanske också att smaken på den därnere skulle vara annorlunda. Medan köttet kokade började min mage skrika efter märgben, varför sådana inköptes. De blev färdiga samtidigt med köttet och
