Page 13 [13]
OCR
utgingo fr. gårdagens erkänt väl betalade skjuts och ansågo att max. 350, men helst 320 Fmk skulle betalas t. Salko Nila.) Emellertid hade V. icke träffat honom, utan han hade farit - vilket Jj. tyckte var det basta. Karlen verkade icke pålitligt - dessutom rentjuv (vilket kanske icke gjorde honom opassande för denna vår färd enl. I.) Han påstod sig ha farit vägen 20-30 gånger, men jag tror han ljög. Viljam kom med nytt förslag, näml. att polisen och morbrodern Rova skulle följa, ty han hade hört att han hade ärende i den riktningen. Sedan visade sig att det var I. som ordnat det så (enl. Viljam). Detta uppslag följdes genast. Viljam skickades och fick fort uppgjort om saken. Rova skjutsar med 2 renar, (en lös för tålkning) till Nunnanen för 120 Fmk, samt hjälper där till att skaffa ny skjuts. Han hade genast sänt efter renar till skogen och uppbrott borde kunna ske vid 12-1-tiden. Efter frukost skidade jag och I. till kyrkan och besågo den. Lätt glid. I. har goda skidor - typ mycket lik mina, men 2 f. längre och åtskill. bredare. Gjorda av björk i Haapavesi av en fi. skidåkarechampion, segrare i Holmenkollen. I. undrade över mina korta stavar - (ej lämpliga i mycket snö) och över mina skidjärn och skor (liksom alla som sett dem). I kyrkan föga av intresse. Tavlor och lampetter fr. 1700-talet, en massingskrona, en tennkanna (1780-talet) etc. 1 foto interior. I nedférsbacken fr. kyrkan föll jag på grund av fotens oförmåga att kunna styra. Det var förargligt men hemkommen visade jag I. hur foten svullnat bara på den korta åkningen och han förstod hur j. kände det. Kaffe med tretår och dopp särskilt välkommet. Jag började packningen. Så kom renarna och det blev ett hastigt farväl. Den beramade middagen torkade in. Sakerna stuvades i en fart - ett hastigt farväl - så i skidorna. Jag hann nätt och jämt fatta rentömmen som var fäst som dragrem på den lösa renen förrän Rova löste sin dragren som for i väg som ett huj. Äv. vår efter nedför sluttningen. Hur Rova hann slänga sin runda kropp på slädan förstår jag ej - ej heller hur Viljam och jag kunde undvika att törna mot varandra och mot trän i den hastiga farten. Först ett par 100 met. ned - nära sjön - fick jag tillfälle att slänga upp en arm och vinka åt mitt värdfolk som stodo däruppe och viftade. Hettabyn låg strålande i solen - liksom den bländvita sjön. Snö har fallit i natt ett par tum. Det är lugnt och c:a -10°. Kl. var 5 min. öv. 152 då vi foro. Onnastunturi var som en dröm och så vår väg framför oss. Det gick utomordentligt. Renarna voro ystra och slängde med huvud och sprätte med bakben och Viljam och jag skrattade med full hals. Landskapet kring Onnastunturi framträder nu klarare, en massa små runda berg och kullar med gles trädväxt omger fjället, tydligen i en bred gördel. Först följde vi sjön sedan åsar efter åsar med tallskog (d.v.s. gles) Tallarna c:a 10 m. höga medeltal. Näkkäläjoki - bro. Sedan Pörisjoki. Str. före fotogr. jag skjutsen m.m. och Pörisjoki. 2 naturfotos. Underliga dessa åsar mellan myrtundrorna. Ibland är en ås endast björkbeväxt (som den j. fotograf. på) - en annan straxt bredvid och alldeles lika och av samma höjd har täml. god tallväxt. Stannade i Wuontisjärvi. Från den höga åsen där en utomordentligt vid utsikt åt alla håll. In i Norge i norr, över kanske 10-mila myrmarker i söder - över Onnas - och det vackra Pallastunturi i väster och åt öster låga åsar och ett och annat lågt tunturi i vår väg. Fotograf. åtskill. här, medan Rova bytte sin dragren som var sjuk. Kaffe förstås, köpte färskt bröd som lades till vår på morgonen köpta proviant (bröd hade V.
