Page 13 [13]
utgingo fr. gårdagens erkänt väl betalade skjuts och ansågo att max. 350,
men helst 320 Fmk skulle betalas t. Salko Nila.) Emellertid hade V. icke
träffat honom, utan han hade farit - vilket Jj. tyckte var det basta.
Karlen verkade icke pålitligt - dessutom rentjuv (vilket kanske icke
gjorde honom opassande för denna vår färd enl. I.) Han påstod sig ha
farit vägen 20-30 gånger, men jag tror han ljög.
Viljam kom med nytt förslag, näml. att polisen och morbrodern Rova
skulle följa, ty han hade hört att han hade ärende i den riktningen.
Sedan visade sig att det var I. som ordnat det så (enl. Viljam). Detta
uppslag följdes genast. Viljam skickades och fick fort uppgjort om saken.
Rova skjutsar med 2 renar, (en lös för tålkning) till Nunnanen för 120
Fmk, samt hjälper där till att skaffa ny skjuts. Han hade genast sänt
efter renar till skogen och uppbrott borde kunna ske vid 12-1-tiden.
Efter frukost skidade jag och I. till kyrkan och besågo den. Lätt
glid. I. har goda skidor - typ mycket lik mina, men 2 f. längre och
åtskill. bredare. Gjorda av björk i Haapavesi av en fi.
skidåkarechampion, segrare i Holmenkollen. I. undrade över mina korta
stavar - (ej lämpliga i mycket snö) och över mina skidjärn och skor
(liksom alla som sett dem).
I kyrkan föga av intresse. Tavlor och lampetter fr. 1700-talet, en
massingskrona, en tennkanna (1780-talet) etc. 1 foto interior.
I nedférsbacken fr. kyrkan föll jag på grund av fotens oförmåga att
kunna styra. Det var förargligt men hemkommen visade jag I. hur foten
svullnat bara på den korta åkningen och han förstod hur j. kände det.
Kaffe med tretår och dopp särskilt välkommet. Jag började packningen. Så
kom renarna och det blev ett hastigt farväl. Den beramade middagen
torkade in. Sakerna stuvades i en fart - ett hastigt farväl - så i
skidorna. Jag hann nätt och jämt fatta rentömmen som var fäst som dragrem
på den lösa renen förrän Rova löste sin dragren som for i väg som ett
huj. Äv. vår efter nedför sluttningen. Hur Rova hann slänga sin runda
kropp på slädan förstår jag ej - ej heller hur Viljam och jag kunde
undvika att törna mot varandra och mot trän i den hastiga farten. Först
ett par 100 met. ned - nära sjön - fick jag tillfälle att slänga upp en
arm och vinka åt mitt värdfolk som stodo däruppe och viftade.
Hettabyn låg strålande i solen - liksom den bländvita sjön. Snö har
fallit i natt ett par tum. Det är lugnt och c:a -10°. Kl. var 5 min. öv.
152 då vi foro. Onnastunturi var som en dröm och så vår väg framför oss.
Det gick utomordentligt. Renarna voro ystra och slängde med huvud och
sprätte med bakben och Viljam och jag skrattade med full hals.
Landskapet kring Onnastunturi framträder nu klarare, en massa små
runda berg och kullar med gles trädväxt omger fjället, tydligen i en bred
gördel. Först följde vi sjön sedan åsar efter åsar med tallskog (d.v.s.
gles) Tallarna c:a 10 m. höga medeltal.
Näkkäläjoki - bro. Sedan Pörisjoki. Str. före fotogr. jag skjutsen
m.m. och Pörisjoki. 2 naturfotos. Underliga dessa åsar mellan
myrtundrorna. Ibland är en ås endast björkbeväxt (som den j. fotograf.
på) - en annan straxt bredvid och alldeles lika och av samma höjd har
täml. god tallväxt.
Stannade i Wuontisjärvi. Från den höga åsen där en utomordentligt
vid utsikt åt alla håll. In i Norge i norr, över kanske 10-mila myrmarker
i söder - över Onnas - och det vackra Pallastunturi i väster och åt öster
låga åsar och ett och annat lågt tunturi i vår väg. Fotograf. åtskill.
här, medan Rova bytte sin dragren som var sjuk. Kaffe förstås, köpte
färskt bröd som lades till vår på morgonen köpta proviant (bröd hade V.