Sida 30 [30]
OCR
förrättade en gång en högmässa i en finsktalande församling här uppe, så att folket bokstavligen både vände och vred på sig. — Herra siunatkoon täitä, sade han, vilket betyder: Herren välsigne lössen. I stället borde han ha sagt: Herra siunatkoon Teitä, vilket betyder: Herren välsigne Eder. Men så kan det gå, när endast en bokstav skiljer fåren ifrån gnetterna... En solstråle letar sig in genom fönstret och färgar en lapphätta ännu grannare. Det vill alltså säga, att snön upphört att falla, att S:t Göran övervunnit draken av köld och is, att vårens prinsessa är befriad, där hon suttit fjättrad i fjället... Lappen och renen få tillfredsställa sin gåtfulla längtan och draga mot väster, mot havet, mot sommaren och betet. Men däremellan och här ligger fjället — det farliga, oberäkneliga fjället — deras fiende från begynnelsen ... I morgon far jag till lapparna!
