Sida 19 [19]
6.
Då hade Ant ännu ej kommit tillbaka, jag blev buren in i planet halvt u¬
tan medvetande och våra häpna anhöriga stoea/c ec efter den stera
fage la sea flög österut igen i dem ljusa aatten tills dess den försveana
som in i gen vita hinmeln,
Jag minns, att jag ibland vaknade till hläften ech såg genem först
ret himnmelskupan ech lixsem ett
medvetande att jag flög.Kankse bort
Se
Aröäm.
Här Ant nästa sag på kvällen kon å gick livet på Gra
sin vanliga enformiga gång ech för
Rärmare varandra.
På det strea lasarettet hade jag det ljuvligt. Så snart jag kom dit
hjälptes jag på alla sätt det var en underbar värla av ljus ech renhet
ech vänlighet av hjälp jag kom i. Smart erkade jag skriva korta ev till
mina däruppe som så småningem letade sig fram till de nina, Jag
bland en vild längtan ,mitt upp i all finhetenr Lläruppe på
av myrpsys ech jerd ech vatten
fran älvfersen sem iblané hördes
nna röken av pyrelaen för
em hur kanalerna komme sakta mot varandra ech hur vi
vå
Var.
äter keram gode iäkaren brukade
kristina, er att hen kan rs
nord polen-hen kan vara glad ät att dena reumatiska feber
ern
,&en har liksea brutit udden av ledgångsreumatisemn-ech sin styrka mk
ech ungdem har brutit udden av allt. 3å mu ska vi bara friska vila ech få
igen alla krafter igen så flyger vi väl
hem igen fill skogarna och fjäl
len
fick det då dektern tredde jag inte skulle de fem milen
från landsvägen, Det underbart det kanr ej be8skrivas , den