Sida 16 [16]
OCR
Se Jag tänkte :myggen sjunger neg ikring henem,men han märker neg ingenting ingen myggeld har han gjort, han bryr sig em ingenting. han satt där på Samma Sätt nät blänket i kanalerna försvagades ech när det blev starkt ech religt igen ham hörde inate &e iskalla myrdimunoerna sem kom ech rukkx [a sem ville de förgöra människerna även. gär ech våndades ech såg allt ech kunde inte fär gå ut för trösta henem-det fanne ju ingen tröst em jag eckså kunnat stiga upper. hade väl kommit sig av ändock, att jag för länge ech eförväget ståtti kalla myrvattnet, som kom silande genem kanalvöggarna vi var ju vana att vi tålde allt men. var då det hände,lMet den vita himlen kem en fleck traner seglande, i snöplog,sem vanligt. Jag låg ech såg på dem ech jag tyckte att de var Iyrkkix lyckligare än alla andra varelser på jerden, Tänk att få flyga långt över jorden bert från allt sem band each plågades ech sörjde.Det kom för mig em psala sem vi ofta Sjöng när vi läste därnere vid bla vita sockenkyrkan, åtta mil neråt hygden ,där landsväg och allt fanns såsom en fågel i himaelens sky höjer oå lediga vingarJag såg att Ant äntligen lyfte sit nsikte ech såg uppåt flecken. Hans brunröda ansikte,sem var så brännt ech il faret av selen each vinden lyste unägerligt ljust i äet bleka Är äet så att tankarna flyger som osynliga fåglar mellan er av varandra ”?Men Ant har berätt 2 då han satt ech flecken kona samma tanke för henon: »ech såsem en fågel i himmelens höjd pa lediga Vingar. den som hade fått flyga ifrån allt sena var svårt ech bekynmersant. Men just då var det en anmnan tanke:Den grep honom så hårt liksem ech han berde känt det var något sem liksom spännt sig inena henem.,
