Det var en sådabk där vit matt sem det brukar vara kring mia
semmar sär uppe i Lappland sem jag läg i seffan under gavelfönstret
hemma i fars nybyggarstuga i kahen av den milslånga Gråmyren sem blev
vårt livs natt Ants och mon, Jag låg i den förfärligaste värk ech jag
brann sea eld av feber,alla sove de eukring mi& sin trötta sömn av äs
gens håréa arbete i kanalen myggelden pyrde ech brann på öppenspisen
och mina terra heta ögen låg och såg där bertöver myrhalsen åt Ants
föräldrars stuga.
Den förfärliga Sjukar,som kommit nästan tvärt över mig för åe tå
två veckorna sedan just i sommar. Vi tredde ati kanalerna ,sem de mina
och Anats grävt ech arbetat på sedan vi båda kommit hem från skolhea¬
met och gått och läst framme på "Platsen", sem kyrkbyarna i Lappland
kallas vi hage troett att de skulle mötas just på eftersemmarn i åra.
Då skulle ett stort emråde av Gråmyren vara besegrat, då skulle Ant
ech jag få em rätt ster eélingsbar aark ech vi skulle få en gang köxrg
börja bygga vår gårg.den skulle bli större ech vackrare än de små pg
Aybyggare kejerna som låg spridda miltals från varandra efter älven
eller vid sjön eller vid myrhalsen,där litet utdikat myrjeré bar li¬
tet potatis och korn. Vår stuga skulle bli litet mer lik bondgårdarna
ner åt byggen , den skulle bli rödmålad och välbyggd,vi skulle ha ko
och smådjur ech jag skulle sköta det så sem vi lätt i arbets ech &kel
hemmet.
Jag låg en natten ech tänkte på all glädje vi drömt em och
byggt upp åt ess.vi älskade gråmyren ech de 3dsliga vidderna mer än
pt fastän vi ju sett så aycket fint ech bekvämt och bra i