Sida 8 [8]
OCR
De sovo så djupt och så länge efter nattens strapatser, att de minsann inte kunde stiga upp så tidigt följande morgon som Emmy förutsagt. Det var helt enkelt riktigt svårt att få liv i dem. Hilma måste två, tre gånger komma in i deras rum och skrika i deras öron, innan hon fick dem att så mycket som se upp en gång. Men så sa hon, att nu skulle frukosten ätas om tio minuter, och då blev det fart i både Emmy och Sune. De rusade upp ur sina sängar var och en på sitt håll, ty de visste, att Sunes pappa var sträng, om man inte punktligt passade på vid måltiderna. Gunnar visste det inte, men Sune talade om det för honom, och så kom han också ur sängen. Det var en strålande vacker dag, det kunde barnen se genom sina fönster. De riktigt ångrade, att de sovit bort den vackra sommarmorgonen. Framför allt undrade de, bur den stackars lilla Lapp-Natti nu kunde ha det och vad hon tänkt, när hon vaknade och fick se, att de inte varit där med någon mat, som de lovat. De hunno emellertid inte grubbla så mycket på den saken just då, ty det tar tid att klä sig, även om man inte har så särdeles mycket att sätta på sig, och tvätta sig måste man ju också göra. Pojkarna, som hade samma handfat, kommo inte ned till frukostbordet förrän sju minuter över tio, men det gjorde ingenting för den gångens skull, ty
