OCR
b5-1-1:8 lig gemenskap, som bjuder dem emot; omedan den framgångsrikt företräder mål som icke motsvara deras ekonomiska begränsade cgoism och den därmed förknippade kort— synthoten. i Men för oss är detta blott en ny förpliktelse att allt klarare inse att den tyska framtidens vara eller icke vara är beroende av det konsekventa gestaltan— det av vår folkstat, att alla de omätliga offer, som vårt folk måste bringa, en= dast äro tänkbara under förutsättning av en samhällsordning, som gör rent hus med alla privilegier och därmed gör hela folket icke bara till bärare av samna plikter utan också av samma livsrättigheter.... Jg vill nu vid slutet av detta år såsom talesman för nationen och i detta ögonblick också såsom ledare av dess öde ur överfyllt hjärta tacka mina folkkamraters otaliga miljoner för allt vad de lidit, utstått, gjort och åstadkommit, minnen och kvinnorna ända ned till bar» nen i vår Hitlerjugend, i städer och köpingar, i byar och på landet,. Jag vill be dem att icke heller förslappas i framtiden utan lita på rörelsens ledning och med fanatisn genomkömpa denna svåra kamp för vårt folks framtid. Prån min sida skall i fortsittningen liksom fallet varit hittiils allt göras för att trygga framgången. Jag talar därför nu mindre, icke därför att jag inte vill eller kan tala, utan därför att mitt arbete ger mig föga tid att tala och emedan jag tror, att jag i dag i varje stund är förpliktad att tänka och sträva efter att öka våra armders motståndskraft, införa nya vapen, sätta upp nya forband och ur mitt folk bilda de krafter som kunna mobiliseras, Mira motstandare ha kanske redan nu fått klart för sig att jag under denna tid icke har sovit, För övrigt vill jag i dag åter — liksom de långa åren under kampen om makten — fors‘ikra Er, mina