OCR
Ljl;—1—2:3 stä$la sig, som känner don bolsjevikiska Setern. Att dct i donna kamp icke är fråga om segrare och besegrade, såsom under tidigare krig, har jag redan ofta om— nämnt, — — — Då de tongivande brittiska politikerna kräva, ätt största delen 3v dot tyska folket skall utrotas, att man måste frånta vårt folk liksom det polska doss barn för att sända dem till Ryssland för att uppfostras, d,v.s. för att bringsa dem om livet, att man borde transportcra ett eller två dussin milj. tyska arbeta— re till Sibirien; då brittiska biskopar bedja om att det tyska folkots bestraff— ning för de närmaste årtiondena måttoe anfortros åt bolsjoevismen, då man i engel— ska tidningar skriver, att man donna gång utan att anfäktas av några humanitets— hänsyn borde ge rättvisan fritt lopp och sönderslita och tukta dot av England och Frankrike angripna Tyskland, så att dot icke mer kan resa sig på århundraden, då ar dotta säkorligen uppriktigt menat, men i och för sig icke avgörando, Ty även om vi icke skulle få höra dessa oförblommerade yttringar av en i sanning satanisk brittisk instXllning, så ha vi tillröcklig insikt för att vota vilket öde som skulle ha drabbat oss och Europa, om denna kamp hade överraskat oss oboväpnade och vi därför icke skulle ha varit i stånd att vinna den. För övrigt har allt som i dessa engelska sadisters hjärnor provoceras som tooretisk avsikt för länge sedan genomförts i den praktiskå verkligheten av bolsjevismen. Vi ha klart för oss, att denna kamp även bortser från alla tidigare hämningar, som framspringa ur en rent mänsklig humanitet, därför att det vid dess slut icke kommer att fin— nas segrare och besegrade utan i alla fall endast överlovande och förintade. å det för Uvrigt mSjligt i ott krig, att man — med on brutalitst som hittills icke skAdats i histnrien — formligen specialisorar sig pa krig mot kvinnor och barn ech själv tillägger sig hedersnamnet ”mördare”, då kan man redan därav se,