stä$la sig, som känner don bolsjevikiska Setern. Att dct i donna kamp icke är
fråga om segrare och besegrade, såsom under tidigare krig, har jag redan ofta om—
nämnt, — — — Då de tongivande brittiska politikerna kräva, ätt största delen 3v
dot tyska folket skall utrotas, att man måste frånta vårt folk liksom det polska
doss barn för att sända dem till Ryssland för att uppfostras, d,v.s. för att bringsa
dem om livet, att man borde transportcra ett eller två dussin milj. tyska arbeta—
re till Sibirien; då brittiska biskopar bedja om att det tyska folkots bestraff—
ning för de närmaste årtiondena måttoe anfortros åt bolsjoevismen, då man i engel—
ska tidningar skriver, att man donna gång utan att anfäktas av några humanitets—
hänsyn borde ge rättvisan fritt lopp och sönderslita och tukta dot av England och
Frankrike angripna Tyskland, så att dot icke mer kan resa sig på århundraden, då
ar dotta säkorligen uppriktigt menat, men i och för sig icke avgörando, Ty även
om vi icke skulle få höra dessa oförblommerade yttringar av en i sanning satanisk
brittisk instXllning, så ha vi tillröcklig insikt för att vota vilket öde som
skulle ha drabbat oss och Europa, om denna kamp hade överraskat oss oboväpnade
och vi därför icke skulle ha varit i stånd att vinna den. För övrigt har allt
som i dessa engelska sadisters hjärnor provoceras som tooretisk avsikt för länge
sedan genomförts i den praktiskå verkligheten av bolsjevismen. Vi ha klart för
oss, att denna kamp även bortser från alla tidigare hämningar, som framspringa
ur en rent mänsklig humanitet, därför att det vid dess slut icke kommer att fin—
nas segrare och besegrade utan i alla fall endast överlovande och förintade. å
det för Uvrigt mSjligt i ott krig, att man — med on brutalitst som hittills
icke skAdats i histnrien — formligen specialisorar sig pa krig mot kvinnor och
barn ech själv tillägger sig hedersnamnet ”mördare”, då kan man redan därav se,