rikskansler Hitler: "Over fyra år ha nu gått sedan den dag, då de inter—
nationella hetsarna, som redan långt tidigare intellektuellt och mate—
riellt hade förberett kriget mot Tyskland, 4ntligen kunde överlämna sina
krigsförklaringar, DA England och Frankrike den 3 septomber 1939 avbrö—
to förbindelderna med Tyskland och därmed provocerade det länge efter—
längtade kriget, handlade de i en traditions anda. Särskilt
England levde i det ögonplicket i vanföreställningon att det denna gång
med särskilt billig jagen insats framgångsrikt skulle kunna fortsätta
sin mer än 300 &r gamla europeiska krigsanstiftarpraxis. Tessa kloka
representanter för den brittiska imperialismens traditionspolitik hade
emellertid bortsett från två viktiga fakta. För det första att det i
fråga om detta krig hade inträtt en fullständig förändring av läget där—
igenom att det icke längre var England, vilket såsom rosultat av detta
krig skulle kunna dra nytta av återställandet av krafternas ”tooretiska
jämvikt” utan endast bolsjevismen. Därför finns det i längden över hu—
vud tagot icke längre en s,k. jämvikt mellan de europeiska krafterna utan
nödvändigheten av Europas bevarande gentomot den bolsjevikiska faran är
uteslutande en fråga om existensen av en dominerande kontinentalmakt,
Ben brittiska uppfattningen att man genom skickligt jonglerande och fram—
skjutande av allierade krafter från fall till fall skulle kunna företa
en förflyttning av den europciska jämvikten efter behov och i varje rikt—
ning har överlevt sig själv och har blivit omöjlig genom den hårda verk—
lighotens fakta. Ty i de stora nationernas kamp kan England såsom makt
icke längre spela on egon utslagsgivande roll,. Vid on allians mellan