Tänk, Malena, att hon hade grönt hår. Och kunde Male¬
na bara ha den minsta lilla tanke på att en grefve ville gifta
sig med en, som hade grönt hår? i
Malena var öfversiggifven. -—- Inte skulle någon det,
inte, inte.
Gudrun satte sig upp och var mycket allvarlig. Förstod
inte hon då, att hon, Cuärun, var glad att få förvaltarns Hans?
Storglaå?
Malena vaggade fram och tillbaka med kroppen.
litet.
— Inte så litet heller, sade Gudrun Bangk strålande, ty
hon hörde steg utanför dörren. Nu kom hennes lycka på starka
fötter och gick till henne.
=- Inte så litet heller, branog stort, » nickade hon åt
sin älskade, som nu stod på dörrtröskeln och sem nätt och jämt
rymåes i dörren.